Fotograferingens historia

Konstnärer kunde arbeta i veckor, månader eller till och med åratal för att återskapa en bild av verkligheten. Idag kan vi se tavlor av Michelangelo och Rembrandt som för konstnärerna tog åtskilliga arbetstimmar att genomföra och producera, Plötsligt kom fotografiet i början av 1800-talet. På två olika håll skulle fotografin utvecklas – en fransman vid namn Joseph-Nicéphore Niépce i Frankrike och engelsmannen William Henry Fox Talbot i England. Båda dessa portalfigurer inom fotografin ville konstruera ett material som kunde registrera en bild. Och kunna visa upp den i dagsljus. Först ut var fransmannen Joseph-Nicéphore Niépce. Han lyckades med hjälp av olika ljuskänsliga ämnen, asfalt och olja skapa det första fotografiet så tidigt som år 1825. En revolutionerade möjlighet att föreviga ögonblick blev till verklighet. Teknologin inom fotografin utvecklades relativt snabbt av ingenjörer och uppfinnare när det väl sa – klick!

Fransmannen Joseph-Nicéphore Niépce lyckades ta det första fotografiet år 1825, hållhaken var att exponeringstiden låg på omkring åtta timmar. Tidsåtgången var förstås ett problem, men fotot fanns där och affärsmannen Mandé Daguerre blev intresserad av landsbroderns Joseph-Nicéphore Niépces framsteg. I England under ungefär samma tidsperiod utvecklade William Henry Fox Talbot en annan teknisk lösning på fotografiet. Mr. Talbot använde silversalter som ämne och skapade även fotonegativet, lägg därtill att dennes exponeringstid för färdigt foto endast var en halvtimme! Joseph-Nicéphore Niépce avled år 1833, men hans landsbroder Daguerre gav inte upp och försökte komma på ytterligare lösningar. Många misslyckanden följde, en dag ställde han ett par misslyckade bilder i ett kemikalieskåp då han ville ta ett glas på krogen. Väl tillbaks tog han fram bilderna. Till sin förvåning var fotobilderna rejält förbättrade – orsaken var kvicksilverångorna från en trasig termometer! Framkallandet av bilder kallades Dagerrotypin. Miljontals dagerrotypikameror började nu producerades i fabrikerna.

William Henry Fox Talbot – tar över fotomarknaden

Dagerrotypimetoden och dess kamera kom att bli massproducerade och antalet fotoateljéer i de större städerna växte upp likt svampar i marken. Fotot blev snabbt en uppskattad produkt bland den framväxande borgerligheten. Porträtt- och familjefoton hängdes upp i flotta stadsvåningar runtomkring i städerna. Marknaden för den nya fototekniken och att kunna föreviga släkt och vänner genom fotografiet – spreds sig snabbt. Nackdelarna med Dagerrotypin och dess kameror var de höga priser för ett enda fotografi, det fanns inga negativ samt de hälsoskadliga kvicksilverångor som riskerade att göra fotograferna sjuka när de arbetande i fotoateljéerna och inandades de farliga ämnena. Allt detta sammantaget leder till att engelsmannen William Henry Fox Talbot kommer att ta över marknaden med sitt sätt att framkalla bilder – genom silversalter och fotonegativ. I stort sett samma typ av lösning med fotonegativ var i bruk ända framtill digitaliseringen av fotot.

Fotografiets första konstnär – Félix Nadar

Den första riktiga fotokonstnären som verkligen sprängde fotografins gränser och förflyttade dessa i språng – var Fransmannen Gaspard-Félix. Mer känd under sitt alias som Félix Nadar. År 1854 slog han upp portarna till sin egna porträttateljé med namnet “Tournachon” i Frankrikes huvudstad Paris. Mycket snart efter öppnandet blev han tillfrågad av Paris högre societet att utföra porträttfotografier åt dessa. Han var för den tiden okonventionell och radikalt annorlunda – till skillnad mot andra använde Félix Nadar inga målade bakgrunder, utan tog hjälp av enkla omgivningar, artificiellt ljus och utomhusmiljöer. Spännande fotografier från Paris underjordiska mörka katakomber till att ta med sig modellerna utomhus till enkla stadsmiljöer. Hans arbetssätt gjorde att synen på var och hur ett porträttfotografi ska se ut för alltid blev förändrat. Félix Nadar var också först med att fota från luften, högt upp i en luftballong år 1858 tog han världens första flygfoto.

Fotografiet idag – en ny guldålder

Det mesta fotograferandet idag är förstås digitaliserat, vilket möjliggör helt andra typer av experimentell fotografering och lagring av fotobilder idag än för 200 år sedan. Med en digitalkamera kan du ta 1000-tals bilder utan att det kostar dig en krona. Lägg därtill att du kan välja ut 10 av dessa 1000 bilder. Väl utplockade kan du föra in de digitala bilderna i fotoprogram på datorn och manipulera dessa framtill perfektion. Frågan man ofta ställer sig är; har all denna nya teknik revolutionerat kvalitén på själva fotografiet? Förmodligen inte. För ett fotografi är mer än bara teknik. Ett fotografi kan utfört med fingertoppskänsla vara minst lika bra med en enkel oredigerad bild i en analog kamera som i den senaste modellen av digitalkamera. Den viktigaste beståndsdelen i allt fotograferande är och förblir fotografen, oavsett du använder den senaste tekniken eller innovationerna inom fotoområdet eller inte. Fotografen skapar alltid bilden.